Hur ser verkligheten ut för unga i Sverige?
Unga växer upp under olika förutsättningar. Här samlar vi statistik, rapporter och perspektiv som ger en bild av ungas livsvillkor i Sverige – från skola och psykisk hälsa till trygghet, kriminalitet och utanförskap.

Skola & utbildning
Skolan är en viktig del av ungas framtid – men alla får inte samma förutsättningar att lyckas.
Statistik
- 15,9 % av eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2025 saknade behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.
- Skillnaderna i skolresultat är stora mellan olika elevgrupper och skolor.
- PISA visar år 2026 att svenska elevers resultat i matematik och läsförståelse har försämrats jämfört med tidigare mätningar.
Aktuella rapporter
Gymnasiebehörighet 2025 – Skolverket
Aktuell statistik över slutbetyg, gymnasiebehörighet och elevernas resultat efter årskurs 9. Våren 2025 var 84,1 % av eleverna behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.
Elever som gått direkt till gymnasieskolan efter årskurs 9 – 2026
Statistik över hur elever går vidare från grundskolan till gymnasiet och vilka program de börjar på.
Gymnasieskolans elever 2025/26 – Skolverket
Aktuell statistik om elever i gymnasieskolan, nationella program och introduktionsprogram.
PISA 2025 – Sverige
Den senaste internationella jämförelsen av svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. PISA 2025 visar att svenska elevers resultat var lägre än 2022 i matematik och läsning.
PISA – Skolverket
Svensk översikt över PISA-studien, resultaten och utvecklingen över tid.
Education in Sweden – OECD 2026
En aktuell OECD-analys av det svenska utbildningssystemet, bland annat med fokus på likvärdighet, skolresultat och elevers lärande.

Psykisk hälsa
Psykisk hälsa är en viktig del av ungas möjlighet att må bra, klara skolan och känna delaktighet. Samtidigt visar aktuell svensk statistik att unga är en grupp där stress, oro och andra psykiska besvär är relativt vanliga.
Statistik
- 16 % av unga 16–29 år uppgav 2024 att de hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.
- 37 % av kvinnor 16–29 år och 21 % av män 16–29 år uppgav 2024 att de kände sig ganska eller mycket stressade.
- 6 % av Sveriges befolkning uppgav 2024 att de ofta eller alltid besvärades av ensamhet. Ensamhet är särskilt vanligt bland yngre åldersgrupper.
- Folkhälsomyndigheten lyfter att trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker barns och ungas psykiska hälsa, medan bland annat otrygghet och stress kan påverka den negativt.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Aktuella rapporter
Psykisk hälsa och suicid i Sverige 2024
Folkhälsomyndigheten – aktuell nationell bild av psykisk hälsa och utvecklingen fram till 2024.
Läs rapporten hos Folkhälsomyndigheten →
Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – 2024
Socialstyrelsen – fokuserar på psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna samt socioekonomiska skillnader och förutsättningar. Publicerad 14 maj 2024.
Läs rapporten hos Socialstyrelsen →
Digitala medier och barns och ungas hälsa – 2024
Folkhälsomyndigheten – sammanställning av forskning och svensk statistik om digitala medier och bland annat psykisk hälsa, sömn och välbefinnande hos barn och unga.
Läs rapporten →
Befolkningens psykiska hälsa – aktuell statistik
Folkhälsomyndigheten – statistik om bland annat stress, psykiskt välbefinnande och ångest. Sidan uppdaterades 2025 och innehåller 2024 års uppgifter.
Se aktuell statistik →
Så vanligt är ensamhet – 2026
Folkhälsomyndigheten – publicerad 12 mars 2026, baserad på Nationella folkhälsoenkäten 2024.
Läs statistiken om ensamhet →
Skolbarns hälsovanor
Folkhälsomyndighetens stora undersökning av 11-, 13- och 15-åringars hälsa, skola, hem och fritid. Den senaste datainsamlingen genomförs 2025/2026, så nya resultat kan läggas till när de publiceras.
Se Skolbarns hälsovanor →
Psykologisk första hjälpen
Psykologisk första hjälpen handlar om att ge mänskligt och praktiskt stöd till någon som befinner sig i en svår eller påfrestande situation. Det handlar inte om att behandla psykisk ohälsa, utan om att skapa trygghet, lyssna och hjälpa personen att hitta rätt stöd.
Några grundprinciper är att:
- Skapa trygghet och lugn.
- Lyssna utan att pressa personen att berätta mer än den vill.
- Bekräfta och ta personen på allvar.
- Hjälpa till med konkreta behov och nästa steg.
- Förmedla vidare till rätt stöd när det behövs.
Tre grundsteg:
- Se – uppmärksamma situationen, se om personen är trygg och vad som behövs.
- Lyssna – lyssna lugnt och respektfullt, utan att pressa personen.
- Länka – hjälp personen vidare till rätt stöd, personer eller resurser.
Läs mer hos Röda Korset – Psykologisk första hjälpen →

Trygghet & kriminalitet
Trygghet handlar både om att vara utsatt för brott och om att känna sig trygg i sin vardag. För unga kan skolmiljö, bostadsområde, relationer och sociala sammanhang påverka både utsatthet och risken att dras in i kriminalitet.
Statistik
- 45,3 % av eleverna i Brås skolundersökning uppgav att de under 2023 hade utsatts för minst ett av brotten stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott under de senaste tolv månaderna.
- 17 % av alla personer som misstänktes för brott 2025 var 15–20 år. Unga är samtidigt överrepresenterade bland misstänkta personer i förhållande till sin andel av befolkningen.
- 2025 anmäldes 92 535 misshandelsbrott, en ökning med 4 % jämfört med 2024. Även antalet anmälda misshandelsbrott mot barn 0–17 år ökade under året.
- 54 % av befolkningen 16–84 år uppgav 2025 att de i stor utsträckning oroade sig för brottsligheten i samhället.
- Bland barn under 15 år som utretts för allvarliga brott har Brå identifierat omfattande problematik på flera livsområden. I studien fanns ofta tidigare signaler från bland annat hem och skola.
Rapporter
Skolundersökningen om brott – Brå
En av de viktigaste källorna för att förstå ungas utsatthet för brott. Undersökningen omfattar elever i årskurs 9 och tar upp bland annat utsatthet, delaktighet i brott, trygghet och attityder till brott.
Misstänkta personer 2025 – Brå
Aktuell officiell statistik över personer som misstänkts för brott, med möjlighet att se utvecklingen efter bland annat ålder, kön och brottstyp.
Anmälda brott 2025 – Brå
Den senaste årsstatistiken över anmälda brott i Sverige, inklusive brott mot person, misshandel, rån, narkotikabrott och andra brottstyper.
Nationella trygghetsundersökningen 2025 – Brå
En nationell undersökning om utsatthet för brott, oro och otrygghet, förtroende för rättsväsendet och människors upplevelse av trygghet.
Barn under 15 år som begår allvarliga brott – Brå 2025
En studie om barn under 15 år som utretts för allvarlig brottslighet. Rapporten belyser bland annat barnens livssituation och tidigare signaler från hem och skola.
Flickor och kvinnor i kriminella nätverk – Brå 2025
En studie om flickors och kvinnors vägar in i, delaktighet i och vägar ut ur kriminella nätverk.
Otrygghet och oro för brott – Brå
Aktuell statistik om människors oro för att utsättas för olika typer av brott och hur tryggheten skiljer sig mellan olika grupper och områden.
Utsatta områden
Polisen beskriver ett utsatt område som ett geografiskt avgränsat område med låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället. I polisens lägesbild bedöms områden bland annat utifrån kriminalitetens påverkan, rekrytering av barn och unga till organiserad kriminalitet och hur väl samhällsaktörer kan verka i området.
I polisens lägesbild från 2025 klassas 65 områden som utsatta, varav 19 som särskilt utsatta. Jämfört med den tidigare lägesbilden har situationen förbättrats något i flera områden, samtidigt som problematiken fortfarande är koncentrerad till framför allt södra och mellersta Sverige.
Polisen lyfter också att drygt hälften av de cirka 5 000 så kallade cylinderaktörerna kan kopplas till utsatta områden. Av de nya aktörerna i kartläggningen var ungefär hälften unga personer som bedöms riskera att rekryteras till kriminella nätverk.
Karta över utsatta områden

Källa: Polisen (2026)
Läs mer hos Polisen – Utsatta områden →

Utanförskap & livsvillkor
Ungas möjligheter att forma sina liv påverkas av bland annat ekonomi, utbildning, arbete, boende, fritid och möjligheten att vara en del av samhället. Förutsättningarna ser samtidigt olika ut för olika grupper av unga.
Statistik
- 138 408 unga mellan 16 och 29 år varken arbetade eller studerade under 2024. Det motsvarar 8,0 % av alla unga i åldersgruppen.
- Bland unga 16–24 år var andelen som varken arbetade eller studerade 6,2 % 2024.
- 13,1 % av Sveriges befolkning hade låg ekonomisk standard 2024. Låg ekonomisk standard var vanligast bland barn och unga.
- Hälften av unga 16–29 år bor med sina föräldrar, enligt MUCF:s rapport om ungas bostadssituation 2025. Andelen minskar kraftigt med stigande ålder.
- MUCF:s sammanställning visar samtidigt att de flesta unga i Sverige har goda levnadsvillkor, arbetar eller studerar och deltar i fritidsaktiviteter. Utmaningarna är alltså ojämnt fördelade mellan olika grupper.
Rapporter
Ung idag 2025 – En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor
En bred aktuell bild av ungas situation i Sverige inom bland annat utbildning, arbetsmarknad, ekonomisk och social utsatthet, hälsa, delaktighet och fritid.
Statistik om unga som varken arbetar eller studerar – MUCF
Aktuell registerbaserad statistik över unga 16–29 år som står utanför både arbete och studier. Statistiken kan bland annat delas upp efter ålder, kön, län och födelseland.
Stöd till aktörer som bidrar till etablering av unga som varken arbetar eller studerar – 2024
En rapport om unga som står utanför arbete och studier och om hur lokala aktörer kan arbeta för att stärka ungas etablering. MUCF uppskattade gruppen till nästan 140 000 unga 16–29 år.
Ung idag 2025 – En fördjupad bild av ungas bostadssituation
Rapport om ungas boende, möjligheten att etablera sig på bostadsmarknaden och skillnader mellan olika grupper av unga.
Fokus 24 – Platsens betydelse
En fördjupning om hur platsen där unga växer upp kan påverka deras möjligheter, delaktighet, hälsa, utbildning och tillgång till meningsfull fritid.
Ekonomisk utsatthet – SCB
Officiell statistik om ekonomisk utsatthet i Sverige, bland annat låg ekonomisk standard och materiell och social fattigdom. Statistiken är uppdaterad med uppgifter till och med 2025.
Ung idag – statistik om ungas levnadsvillkor
MUCF:s samlade statistikportal där man kan hitta statistik från flera svenska myndigheter om bland annat utbildning, arbete, ekonomi, hälsa, fritid och delaktighet.

