Lokala grupper strategi

Antaget av årsmötet 2025

Utgångspunkter

Varje plats där det finns en grupp kristna kan – med rätt stöd – bli en barmhärtighetens mötesplats för den som är hungrig, törstig, ensam eller rädd. Vi bör i Caritas Sverige alltmer ta bättre vara på de många goda krafter som finns i församlingar, missioner, kommuniteter, Caritas-grupper och ungdomsgrupper.

Att bli en ny förening som församlingar som beslutande medlemmar innebär en omstart för Caritas, inte minst vad det gäller att återigen göra de lokala grupperna och deras Caritas-arbete till huvudpersoner.

SVAGHETER Många församlingsledningar har redan för mycket ansvar med tvingande uppgifter och har svårt att prioritera Caritas. Det finns en spretig lokal Caritas-organisation med ytterst varierande kontakt med (och förtroende för) Caritas Sverige.	STYRKOR 130.000 personer i Sverige har barmhärtighetsgärningar som en omistlig del av sin religiösa tro. RKK har redan kontakt med många av de mest utsatta, och det finns tusentals katoliker som vill hjälpa.
RISKER Det är enklare att fokusera på Caritas egendrivna verksamhet. Vi försöker överorganisera självständiga församlingar. Ökat antal hjälpsökande kan betunga prästerna ytterligare. Skandaler med insamlingar eller verksamhet	MÖJLIGHETER Sprida erfarenhet och inspiration från medmänskligt bemötande på Mötesplats Caritas i Stockholm till fler orter. Språkkunniga volontärer som kan stötta och avlasta kyrkoherdar. Caritas riks kan utveckla mycket bättre stöd för karitativt arbete i församlingar.

Lokala grupper bedriver ett aktivt Caritas-arbete. Några exempel:

• Sedan 2015 bedriver Caritas S:t Lars varje vecka ett språkcafé med läxhjälp och fika som utförs av 15-20 volontärer.
• Caritas Jönköping samlar in cirka 300.000 kronor varje år till biståndsprojekt genom att ordna söndagarnas kyrkkaffe.
• Caritas Ungdom i Malmö har en ”besöksverksamhet med matkasse,” där man har kontakt med ett antal utsatta familjer och ensamstående.

Samtidigt finns lokala Caritas-grupper som knappt har någon kontakt med Caritas Sverige och som vi därför inte har någon aning om vad de gör. Det finns också Caritas-grupper som har låg verksamhetsnivå och bristfällig kontakt med pastoralråd och kyrkoherde.  Det finns också ”karitativa grupper” som valt bort att kalla sig Caritas-grupp.

Dessa är organiserade på ett flertal sätt; som Caritas-utskott till pastoralrådet, en fristående Caritas-förening, ett löst nätverk sammanhållet av en Whatsapp-grupp, eller en enskild eldsjäl som bedriver en egen verksamhet eller deltar i en ekumenisk verksamhet utanför församlingen.

En särskild källa till oro är de grupper som utan kontakt med Caritas Sverige bedriver egna insamlingar i Caritas namn, även ibland med oklar redovisning, insyn och bedömning av jävsförhållanden. Vad gäller skydd av sårbara och barn har stiftet däremot en solklar policy och process som gör att denna förtroenderisk inte är lika stor.

Det är givetvis huvudsakligen Caritas Sveriges ansvar – med budgetbidrag från stiftet och anställda medarbetare – att göra erbjudandet till lokala grupper så attraktivt att de vill anknyta till riksverksamheten. Här finns mycket att göra för att stötta grupperna från att de är några intresserade volontärer, de prövar sina första aktiviteter, till att de vill organisera ett mer permanent arbete.

1. Det ska vara enkelt att bli volontär, medlem, givare och starta en lokal grupp! Det ska finnas tydliga länkar till vad som gäller och vilket stöd som finns där man först letar. Inte minst gäller det att utveckla www.caritas.se så att den blir mer handlingsinriktad.
2. För en lokalt aktiv person ska det räcka med att prata med en medarbetare på Caritas riks.
3. Det ska vara enkelt för en lokalt ansvarig att hitta vad som gäller (t ex för att använda loggan, starta en insamling i Caritas namn, få tillbaka pengar för utlägg, få bidrag, osv).
4. Caritas Sverige kan erbjuda ett bra startpaket för en grupp som vill starta eller omstarta ett lokalt arbete. (Generöst startbidrag, låda med profilprodukter, startträff, praktisk hjälp, personlig kontakt). 
5. Administrativ hjälp med inbjudningar, volontäranmälan, kalendarium, returinformation, söka bidrag, få tillstånd, osv
6. Caritas Sverige ska erbjuda så attraktiva nationella evenemang – utbildningar, volontärresor, ungdomsträffar, internationella utbyten – att det uppmuntrar till kontakt med riksföreningen Caritas.

Prioritera församlingar och missioner

Endast 9 av 44 av stiftets församlingar var representerade på Caritas nationella möte 2024, vilket kan visa på att Caritas Sverige inte lyckats entusiasmera tillräckliga många för sin verksamhet. Visst kan det finnas trögheter och olika prioriteringar i den stora mångfald som finns i det katolska Sverige, men huvudansvaret – och den huvudsakliga möjligheten att förändra – ligger på Caritas Sverige.

• Präster som ringer till Caritas för råd och stöd om hjälpsökande ska få en särskild supportlinje. Caritas Sverige ska också kunna ta över och stötta människor på distans där församlingens resurser eller kontakter inte räcker till.
• De församlingar som vill ska få tillgång till ett ”karitativt paket,” med presentkort på mataffär, redovisningspärm, tips och råd och handledning för att underlätta deras arbete med lokala hjälpsökande inom och utanför församlingen.
• Flera av de språkliga missionerna fungerar redan idag som Caritas-nätverk för sin egen grupp. Caritas Sverige ska aktivt söka kontakt med de språkliga missionerna och tillsammans lägga upp en handlingsplan för hur Caritas kan stötta missionernas karitativa arbete.
• Caritas Sverige ska aktivt utbilda volontärer som kan avlasta kyrkoherde och andra präster arbetet med att möta hjälpsökande.
• I många fall är det praktiskt att hänvisa hjälpsökande till en särskild tid och plats där det kan finnas både en präst och flera volontärer på plats för att hjälpas åt. Vill en församling starta en sådan mötesplats ska Caritas Sverige ge ett startbidrag, erbjuda hjälp vid igångsättandet och kontinuerlig support.

Bättre struktur för lokala Caritas

För att minska risken för att Caritas Sverige och därigenom stiftet och katolska stiftet råkar ut för negativ publicitet är det angeläget att den vildvuxna flora av lokala initiativ som nu finns får någon form av struktur.

Det finns tills vidare ett värde i den organisatoriska mångfalden med nätverk, eldsjälar, gamla föreningar och så vidare. Viktigare än organisationsformen är att varje grupp får stöd och att de som vill använda Caritas-namnet följer vissa riktlinjer:

1. Årligen skicka in en årsberättelse för verksamheten och namn och kontaktuppgifter på minst två kontaktpersoner. Om man är en förening med Caritas i namnet också skicka in kontaktuppgifter på aktuella styrelseledamöter tillsammans med årsmötesprotokollet.
2. Ha samarbete med kyrkoherde och pastoralråd om man verkar i anslutning till en särskild församling. I de fall samarbetet inte fungerar ska Caritas Sverige kontaktas snarast.
3. Följa Caritas Sveriges insamlingspolicy vad gäller transparens, jäv, redovisning och ändamål. Varje insamling för egna ändamål som bedrivs av en Caritas-grupp eller i Caritas namn behöver redovisas och godkännas av Caritas Sverige. Detta har med villkoren för användande av 90-kontot att göra.
4. Strikt följa stiftets policy vad gäller skydd av barn och sårbara personer och dokumentera hur.

Projektstöd från Caritas riks till lokalgrupper

För att få del av finansiellt stöd från eller via Caritas Sverige bör en lokalgrupp

1. Följa punkterna ovan
2. Skriva en enkel projektbeskrivning enligt mall (eller på det formulär digitalt) som Caritas Sverige tillhandahåller. (Finns nu här)
3. Ha redovisat tidigare stöd, enligt överenskommelse. Kvitton sparas i församlingen. (Länk till redovisning finns här)
4. Regelbundet skicka in foton och berättelser som kan användas på nätet och i redovisning till externa bidragsgivare.
5. Skicka in information om evenemang som är öppna för allmänheten till kalendariet.

Vem är egentligen Caritas Sverige?

Caritas Sverige är alla som på något sätt deltar i det karitativa arbetet inom Stockholms katolska stift. Det är viktigt att Caritas nationella informationskanaler speglar bredden och helheten, och inte huvudsakligen rapporterar från den egendrivna verksamheten, om fler ska få den känslan av samhörighet.

Alla Caritas anställda behöver regelbundet besöka församlingar, missioner och andra lokala grupper. Caritas volontärer ska tydligt inbjudas till kontoret på Skånegatan och till Mötesplatsen Caritas i Älvsjö. Förhoppningen är att den senare alltmer också ska kunna fungera på ett utbildningscentrum för volontärer, också de som har sin huvudsakliga aktivitet lokalt.

Vi behöver en ny benämning på de som är anställda nationellt så att man inte förväxlar Caritas Sverige med anställda medarbetare. Medarbetarnas främsta uppgift är att serva frivilligarbetet i stiftet på olika sätt. Bara på det sättet kan det karitativa arbetet närma sig potentialen. 

Framåt år 2030

På några års sikt är ambitionen att fler präster, pastoralråd, ledande i församlingar och missioner och lokala grupper ska våga engagera sig mer i karitativt arbete därför att de litar på att Caritas Sverige finns för dem när de behöver det.

Lokala grupper känner sig också trygga med att de vet vilka ramar och stödmöjligheter det finns.

På det sättet kan alltmer av den stora reservoar av engagemang och kompetens som finns i stiftet frigöras till gagn för utsatta medmänniskor, inom och utom kyrkan.