Migranter tar sig norrut via västra Balkan

Konflikter, oroligheter och utsiktslös ekonomiska framtid i länder i Mellanöstern, Asien och Afrika ligger bakom den kraftigt ökade strömmen av flyktingar och migranter till EU under 2015. Det gäller inte minst den så kallade ”Västra Balkanvägen” som går från Turkiet genom Grekland, Makedonien och Serbien. Majoriteten av migranterna som väljer denna väg kommer från Syrien och Afghanistan, men också från Pakistan, Libyen, Mali, Eritrea, Somalia och från länder söder om Sahara.

Migranters mål är att söka asyl i EU och de länder de främst söker sig till är Tyskland, Sverige och Frankrike. Men på vägen till dessa länder finns ett svårt hinder och det är passagen mellan Serbien in i Ungern som är del av EU. Där håller nu ett nytt hinder på att växa upp – en barriär som ska hålla migranterna borta.

Det gör att flyktingarna och migranterna riskerar att fastna i ett legalt vakuum i de länder dit de först kom i Europa. Det är länder som drabbats mycket hårt av den ekonomiska krisen och deras mottagning av asylsökande och migranter klarar inte av att möta det växande behovet.

Caritas Europa har gjort en kartläggning av hur situationen ser ut i dessa länder och hur Caritas där arbetar för att svara på utmaningarna.

Grekland

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR kom nästan 50 000 migranter och flyktingar till Grekland bara under juli månad i år. Det är fler än under hela året 2014. Och EU:s gränsorgan Frontex rapporterar att det hittills i år har skett drygt 130 000 illegala gränsövergångar in i Grekland. De flesta har skett över havet från Turkiet, men de grekiska öarna (främst Kos, Samos, Chios) där saknar kapacitet att ta emot dem som kommer.

Ökningen av de flyktingar och migranter som anländer sätter hårt tryck på det sociala systemet i Grekland där befolkningen redan kämpar med en hård ekonomisk verklighet med stora nedskärningar i det sociala skyddet. Det har blivit en ”kris i krisen”, som premiärminister Tsipras uttrycker det, och det lett till att migranter diskrimineras.

Caritas Europa och Caritas Grekland gjorde den 15 till 18 juli en utvärdering av situationen på Kos och i Aten. Resultatet var tydligt: inte ens migranternas grundläggande behov kunde uppfyllas. Ofta finns inga bostäder alls att tillgå och migranterna sover utomhus eller i tält om de har råd att köpa ett. Hygienen är miserabel och ingen tillgång till hälsovård eller psykologisk hjälp finns att tillgå.

I Aten växer därför antalet migranter och flyktingar som ”bor” i parker och på torg med dålig tillgång till mat och utan möjlighet att sköta hygienen. Caritas Aten kan varje dag hjälpa 400 personer med mat, möten med socialarbetare, grundläggande materiella behov och språkundervisning.

”Situationen är mycket dålig. Grekerna har drabbats hårt av krisen. De har mer än nog med sin egen desperata situation och orkar inte hjälpa andra”, säger Maristella Tsamatropoulou som är ansvarig för information hos Caritas Grekland.

”Det gäller staten också. Det finns inga resurser, varken ekonomiska eller mänskliga, för att kunna erbjuda en organiserad hjälp till migranterna och de asylsökande. De får helt enkelt klara sig själva. Den enda hjälp de kan få kommer från några omtänksamma medborgare och från hjälporganisationer.”

Caritas Grekland får nu hjälp av Caritas Europa för att kunna utöka sina hjälpinsatser såväl bland migranterna, men också bland utsatta grekiska medborgare. Caritas Grekland har just kört igång ett nytt sexmånadersprojekt på öarna Chios, Lesvos och Kos samt i Aten. Det ska förse migranterna med kläder, nödbostäder, mat och vouchers för att kunna sköta sin hygien. Barnen bland migranterna ska få särskild tillgång till mat. I programmet ingår också hjälp till ett femtiotal utblottade grekiska familjer i fyra stift i landet.

Makedonien

I juni 2015 antog det makedoniska parlamentet ett tillägg till landets asyllag. Det har gjort att flyktingströmmen som dittills gått genom Bulgarien och Albanien svängde över in i Makedonien. Man räknar i dag med att åtminstone 700 migranter och flyktingar kommer in i Makedonien från Grekland varje dag. Enligt flera människorättsorganisationer finns stor risk att migranterna möter våld från polisen och kidnappningar av kriminella gäng som sedan använder dem för utpressning av deras familjer.

Caritas Makedonien tillsammans med CRS (Caritas USA) förbereder nu ett program för att hjälpa migranterna att ta sig igenom Makedonien. De ska få vatten, mat, hygienartiklar och det ska finnas blöjor till barnen.

Serbien

I juli tog Serbien emot 13 540 nya migranter jämfört med 335 i januari i år, ändå är det många som lyckas undvika att registrera sig i landet. Vissa ämbetsmän uppskattar antalet som kommer in i Serbien varje dag till 2 000 personer.

Det är Serbiens gräns mot Ungern som lockar migranterna och gränsen har blivit en mycket viktig inkörsport för dem in i EU. Men i slutet av augusti väntas den nya barriären längs hela den nästa 20 mil långa gränsen vara färdig, vilket kommer att betyda att migranterna kommer att stanna mycket längre i landet än i dag.

Serbien försöker att möta migranternas behov, men kan inte ge dem som inte vill registrera sig husrum och inte heller dem som vägrar att bo i asylboenden. Därför bor många migranter och flyktingar i parker, skogar och övergivna fabriker.

Caritas Serbien är redo att hjälpa när den serbiska regeringen har lagt fram en åtgärdsplan. Två stift med Caritas-organisation finns vid migranternas ankomstpunkt – Caritas Belgrad – respektive där de lämnar landet – Caritas Subotica. Dessutom fungerar Caritas Serbien som koordinator för arbetet som förbereds av UNHCRS, statliga och frivilliga organisationer och den serbisk-ortodoxa kyrkan.

Caritas Luxemburg är redan på plats i Vranje i södra Serbien och kan arbeta. Man driver ett asylcentrum i Presevo som ligger strax intill där migranter kommer in i landet. Caritas Österrike arbetar också på plats i Presovo.

Ungern

Rapporter nyligen i Ungern visar att den ungerska regerings avsikt med att bygga den kontroversiella barriären längs gränsen till Serbien för att hålla ”illegala” migranter borta har fått en motsatt effekt. Rapporterna uppskattade att det nu kommer 1 500 migranter in i Ungern från Serbien varje dag jämfört med 500 per dag som gällde innan beslutet togs att bygga barriären.

Caritas Ungern följer utvecklingen noga och koordinerar möjliga insatser tillsammans med Caritas Europa.

Improviserat läger för migranter på den grekiska ön Kos, mycket nära Turkiet. I bakgrunden syns kön till ett soppkök.

Bild: Maristella Tsamatropoulou/Caritas Grekland