Risker med den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd
Rådgivningsbyrån har analyserat den tillfälliga lagen om begränsningar i uppehållstillstånd som gällt på migrationsområdet sedan sommaren 2016. Lagen var tänkt att endast gälla till sommaren 2019, men flera politiska partier har givit uttryck för en önskan att förlänga lagen eller göra den permanent. Rådgivningsbyrån har tagit fram en rapport om lagens förenlighet med våra internationella åtaganden och om de juridiska riskerna med att förlänga lagen.
Rekommendationen blir att att den nu gällande tillfälliga lagen upphävs. Man bör istället gå tillbaka till Utlänningslagen som ger ett mer humant och rättssäkert skydd för asylsökande. Ambitionen är dessutom att snarast ersätta Utlänningslagen med en över tid hållbar och kvalitativt högtstående lag.
Den tillfälliga lagen är i ett juridiskt perspektiv problematisk på sex punkter:
- Vi vet inte om lagen uppfyller sitt uttalade syfte
Det saknas stöd för att det är den tillfälliga lagen som gjort att antalet asylsökande i Sverige sjunkit vilket anfördes vara syftet med lagen. Mycket pekar istället på att det är andra länders ageranden som varit avgörande för hur många asylsökande som nått Sverige. Det finns därmed inte något stöd för att syftet med lagen uppfylls, och inte heller för att det finns ett behov av att förlänga den.
- Lagen skyddar inte rätten till familjeliv
Europakonventionen är svensk lag och sätter gränser för vad Sverige kan lagstifta om. Enligt konventionen kan rätten till familjeliv endast tillfälligt begränsas, och därför kan lagen inte göras permanent. En begränsning måste dessutom ge tillräckligt skydd mot godtycklig tillämpning. Rådgivningsbyrån anser inte att lagen säkerställer sådant skydd varför en förlängning av lagen inte skulle vara laglig. Vi anser dessutom att åtskillnaden som görs i rätten till familjeliv mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande utgör diskriminering. En förlängning av lagen kommer i vissa avseenden att strida mot Europakonventionen.
- Vi kan inte vänta på EU
Det har påståtts att lagen bör förlängas i väntan på att förhandlingar om nya migrationsrättsliga regler inom EU avslutas. Förhandlingarna om nya regler behandlar inte rätten till familjeåterförening eller humanitära skyddsgrunder varför dessa ändå behöver beslutas om nationellt. Det är dessutom oklart när – eller överhuvudtaget om – en överenskommelse kommer kunna fattas inom EU. Vi behöver därför fatta beslut nationellt oavsett resultatet av EU-förhandlingarna.
- Lagen flyttar lagstiftarens makt till rättstillämparen
Rådgivningsbyrån finner det problematiskt att ett stort ansvar för hur lagen ska tolkas har förflyttats från lagstiftaren till tillämparen med oklarheter, godtycke och osäkerhet som följd. Vid en förlängning av lagen ser vi en överhängande risk för att bristerna i förarbetena kommer tvinga Migrationsöverdomstolen att – som skett med ”gymnasielagen” – ta en närmast lagstiftande roll för att hantera bristerna.
- Lagen leder till godtyckliga bedömningar av humanitära skäl
Rådgivningsbyrån ser en bristande enhetlighet i ärenden där synnerligen och särskilt ömmande omständigheter (uppehållstillstånd på ”humanitära skäl”) bedöms. Vi menar att lagen innebär en mer rättsosäker process för personer i ömmande situationer och att bedömning i för stor utsträckning lämnas till rättstillämparen i det enskilda fallet.
- Lagen urholkar skyddet för barn
Rådgivningsbyrån anser att utformningen av lagtexten i lagen leder till att barn inte behandlas mer förmånligt än vuxna i bedömningen av om det föreligger ”humanitära skäl”. Vi ifrågasätter om Sveriges internationella åtaganden efterlevs i barnärenden, till exempel då barn med uppgivenhetssyndrom inte beviljas uppehållstillstånd. Vi anser dessutom att den ytterst restriktiva bedömningen av när barn kan beviljas permanent uppehållstillstånd leder till att barn i ömmande situationer tvingas leva i en orimlig ovisshet.
Rådgivningsbyrån rekommenderar:
- Förläng inte lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige efter att den går ut den 19 juni 2019.
- Återgå till utlänningslag (2005:716) den 20 juni 2019 – som var överenskommet – med ambitionen att snarast ersätta den med en över tid hållbar och kvalitativt högtstående lag.
- Under alla omständigheter. Förläng inte den tillfälliga lagen vad gäller reglerna kring familjeåterförening och synnerligen/särskilt ömmande skäl.