”Migranter bidrar inom alla slags sektorer”

Åsa Hemingway arbetar som avdelningschef på Migrationsverket. Hon har en LLM (master i juridik) från Lunds universitet och mer än 20 års erfarenhet från arbete med migrationslagstiftning, asylsökandes rättigheter och internationella förhandlingar. Hon var tidigare anställd vid utrikes- och justitiedepartementen, där hon arbetade med såväl globala som regionala frågor och även som juridisk rådgivare för Sveriges ständiga representation vid EU för frågor om asyl, migration och gränskontroll.

Åsa Hemingway

Hon har också varit engagerad mera brett i allt som rör migration och utveckling och även arbetskraftsinvandring. Nyligen arbetade hon som senior juridisk rådgivare för de nordiska länderna vid FN:s flyktingkommissariat.

Åsa har också jobbat som senior politisk analytiker och rådgivare för Globala kommissionen om internationell migration (GCIM) under Jan O Karlsson och Mamphela Ramphele. Sedan 2018 är hon styrelsemedlem för Delegationen för migrationsstudier (Delmi).

Observera att åsikter som uttrycks nedan är personliga och de ska inte nödvändigtvis kopplas samman med varken Migrationsverket eller Delmi.

Om olika former av migration och migranters bidrag

Inom vilka sektorer är migranternas bidrag mest synliga i Sverige och på vilket sätt?

Sverige har en lång tradition när det gäller att ta emot migranter av alla olika anledningar och från alla delar av världen. Under 50-, 60- och 70-talen kom ett stort antal arbetskraftsinvandrare in på den svenska arbetsmarknaden, särskilt från södra Europa och Turkiet. Ett ökande antal asylsökande kom till vårt land från 1980 med två utmärkande toppar under början ab 1990-talet och 2015-16.

Under 2019 beviljades nästan 120 000 uppehållstillstånd totalt i Sverige. När man tittar närmare på siffrorna kan man se att de till exempel inkluderar mer än 15 000 studenter, 43 000 arbetskraftsinvandrare och deras familjer, nästan 32 000 personer som kom i åtnjutande av familjeåterförening och omkring 19 000 som beviljades skydd.

Tittar man närmare på inom vilka sektorer migranter arbetar kan man se att det spänner över allt från lågkvalificerade jobb inom jordbruket (inklusive bärplockare), restaurang och hotell till högkvalificerade jobb som ingenjörer och IT-specialister. Därför bidrar migranter inom alla slags sektorer och med alla slags färdigheter.

Tror du att det svenska samhället har blivit mer tveksamt till att erkänna betydelsen för Sverige av migration och migranter under senare år? Om svaret är ja, varför och vad kan göras för att motverka det?

Återigen, Sverige har en lång tradition när det gäller att ta emot migranter och flyktingar. Jag anser att det svenska samhället traditionellt har haft en i huvudsak positiv och välkomnande inställning när det gäller att ta emot migranter. Jag kommer ihåg att en av mina kollegor från ett EU-land från tiden då jag jobbade för Sveriges ständiga representation vid EU, refererade till Sverige som ”Europas marshmallow” när det kom till asyl- och migrationspolitik. Hen ansåg att vi hade en mycket liberal politik. Samtidigt var diskursen i svenska media och den allmänna opinionen helt omvänd, det vill säga att de svenska myndigheterna var mycket strikta. Då ska man komma ihåg att den allmänna opinionen ofta har en snarare emotionell debatt med individuellt fokus. Personligen skulle jag vilja se en mer positiv diskurs där generella fakta presenteras, samtidigt som man inte tvekar att på allvar diskutera alla aspekter av migration.

Under åren har Sverige genomgått en gradvis förändring där röster som är mer kritiska har blivit fler. För tio-femton år sedan fanns inte migration med på listan av de tio frågor som var viktigast för väljarna. I dag är debatten om migration i allmänhet och integration i synnerhet mer aktiv. Jag skulle välkomna en mer faktaunderbyggd diskussion kring alla aspekter av migration. Jag skulle föredra att vi inte låter populismen bestämma agendan och tonen i diskussionen.

Hur vanlig är cirkulär migration bland invandrare till Sverige och vilken roll spelar den när det kommer till migranters bidrag till Sverige, men också till deras hemländer?

Den svenska regeringen har varit mycket aktiv i den internationella debatten om cirkulär migration och har tagit många initiativ i frågan. Den erkänns allmänt som ett möjligt verktyg för att förbättra utvecklingen, inklusive genom möjligheten för arbetskraftsinvandrare att skicka hem pengar (”remittances”).

Den svenska lagstiftningen är positiv till säsongsarbete och under 2019 beviljade Migrationsverket mer än 6 000 tillstånd för säsongsarbete, huvudsakligen för bärplockning, och det kan ses som ett exempel på cirkulär migration.

Om politik som hänförs till migranternas bidrag

Utlänningar ställs fortfarande inför hinder när det gäller att komma in på arbetsmarknaden I Sverige, precis som i många andra europeiska länder. Med tanke på din expertis i frågan om arbetskraftsinvandring: vad kan göras för att motverka det?

Jag tror inte att det finns ett enkelt svar på den frågan. Generellt tror jag att det är viktigt att arbetsgivare ser fördelarna och mångfalden som migranter kan tillföra till den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare behöver inse möjligheten att anställa migranter och nyanlända genom att vara öppna för värdet av språk, kulturer och andra färdigheter som skiljer sig från de svenska.

Möjligheten till att få ett snabbt och effektivt erkännande av examina och färdigheter är avgörande för att man ska kunna ta del av migranternas kunskaper. Jag tror att det vore fördelaktigt att göra större ansträngningar där.

Ur ett mer socialt och kulturellt perspektiv: vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för migranternas bidrag till det svenska samhället?

Migration är inte en politisk fråga som kan behandlas isolerat. Den hänger samman med frågor som rör samhällsservice inom områdena social- och hälsovård, tillgång till undervisning på samma villkor, kulturell förståelse och kommunikation för att bara nämna några.

Den pågående pandemin sätter fingret på några av de utmaningar som det svenska samhället står inför. Den svenska strategin (i huvudsak byggd på frivillig social distansering) för att möta covid-19 har kritiserats för att inte ta med i beräkningen de svårigheter som finns för just frivillig social distansering i alla lägen.

Forskning som presenterats i Läkartidningen (https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2020/06/stora-skillnader-i-overdodlighet-varen-2020-utifran-fodelseland/) visar stora skillnader i överdödlighet beroende på i vilket land man är född. När man jämför alla orsaker till dödsfall i Sverige under perioden mars till maj 2020 byggt på i vilket land man är född, visar det sig att antalet dödsfall bland personer födda i länder från vilka migranter har kommit var 220 procent högre jämfört med personer födda i Sverige, EU och Nordamerika.

Möjliga orsaker till det har diskuterats och har hänförts till trångboddhet och hushåll med flera generationer som bor tillsammans. Det har också lyfts fram att personer i denna grupp generellt är mer beroende av allmänna kommunikationer och utgör en stor del av dem som arbetar inom servicesektorn, där social distansering är svår att genomföra. Andra möjliga faktorer som pekats ut är språkbarriärer och en allmän misstro mot traditionella medier och regeringsorgan och myndigheter. Detta visar behovet av en mer engagerad och diversifierad strategi när det kommer till att möta covid-19 pandemin och skulle, som jag ser det, vara väl värd att ta i beaktande också inom andra politiska områden.

Vilka är de största bristerna i den svenska utlänningslagen?

Utlänningslagen har under åren blivit en ”lapptäckslagstiftning”. Med åren av till exempel EU:s lagstiftning har den generellt blivit allt svårare att tillämpa och den är inte vidare tillgänglig för en lekman. Migrationskommittén tillsattes vid rätt tid, men jag hade personligen hoppats på ett generellt mer allmänt närmande till lagen i sig, för att möjliggöra att den görs mer tillgänglig och sammanhängande.

Vilken är den viktigaste som svensk migrationspolitik uppnått som du ser det? Och vad är du mest stolt över när det gäller migration till Sverige?

Sverige har haft en holistisk hållning till sin utvecklingspolitik under flera decennier. Samspelet mellan olika politikområden har prioriterats och politiken för global utveckling lyfter fram behovet av ökad samverkan mellan olika politikområden som migration, asyl, handel, säkerhet, miljö och jordbruk. Under åren har Sverige haft en stark röst i den internationella debatten och har bidragit till att sätta migrationen på den internationella agendan som medlem av den Globala kommissionen om internationell migration. Sverige har också varit en stark röst i FN:s globala diskussion om migration och under det Globala forumet för migration och utveckling (GFMD). Jag anser alla dessa initiativ och policies har bidragit till migrationens utveckling både globalt och här i Sverige.

Jag vill också lyfta fram införandet av en av de mest liberala arbetskraftslagstiftningarna i världen. År 2009, under den ekonomiska krisen, trädde en lagstiftning om behovsprövad arbetskraftsinvandring öppen för alla nivåer av färdighet i kraft. Den har bidragit till den ekonomiska utvecklingen och har uppfyllt arbetsgivarnas behov av kompetens från tredje land.

Jag vill också ta tillfället i alt att nämna den enorma insats som det svenska samhället i allmänhet gjort, men särskilt mina kollegor på Migrationsverket, under den dramatiska ökningen av antalet asylsökande som vi såg under 2015-16. Jag är stolt över att arbeta i ett ämbetsverk med sådan kompetent och hårt arbetande personal.

Vad ser du som viktigast i Sveriges och EU:s politik för att utveckla migranternas bidrag och vad saknas ännu – i såväl ekonomiska som andra aspekter?

Det är viktigt att genomföra en verkligt holistisk hållning till migrationen. Migration är nära sammanbunden med många olika politikområden och för att kunna uppnå positiva effekter, måste åtgärder göras i de relaterade områdena. De inkluderar hälsovård, socialvård, säkerhet, sysselsättning, familj, kultur, handel, utveckling och så vidare. Frågor som gäller asyl och migration sköts traditionellt enbart av justitie- och inrikesdepartementen enligt vad som nämns ovan. Jag menar att ramen måste vidgas om vi vill åstadkomma en politik med positiva resultat.

Det nuvarande läget och utsikter framåt

Vilken betydelse har covid-19 krisen på migranter i Sverige? Och vad betyder krisen för den framtida migrationen till Sverige?

Sverige har sett en nedgång i antalet asylsökande sedan pandemin började. Vi har också sett en nedgång i antalet studenter som ansöker om uppehållstillstånd och vi har noterat en ökning av antalet arbetskraftsinvandrare som har förlorat sina jobb, liksom en nedgång av antalet ansökningar av arbetstillstånd. Antalet ansökningar om visum har gått ner enormt.

Det är mycket svårt att sia om den framtida migrationen till Sverige eller till något annat land över huvud taget. Kommer pandemin att påverka globaliseringen permanent? På vår vilja att flytta och arbeta i andra delar av världen? Hur kommer den globala ekonomin påverka arbetsmarknader runt om i världen när det kommer till möjligheten att finna jobb på den globala arbetsmarknaden? 

Sverige har sett en nedgång i antalet asylsökande på grund av de globala restriktionerna på resor. Vi har sett att arbetskraftsinvandrare i Sverige har förlorat sina jobb och en generellt högre arbetslöshet i landet. Det finns mindre jobb tillgängliga för arbetare från tredje land med en nedgång i antalet ansökningar av arbetstillstånd som en följd. Det kan vara så att vår utländska arbetskrafts demografi förändras till att den kommer från mer närliggande områden.

Vi har också sett att de människor som har ansökt om uppehållstillstånd de senaste månaderna inte har kommit hit nyligen. Det är människor som redan är i Sverige av en mängd olika anledningar, inklusive arbete. Utan inkomst och möjlighet att lämna landet på grund av reserestriktionerna har många sett en ansökan om uppehållstillstånd som enda möjligheten.

Med hösten i antågande och slutet av odlingssäsongen i södra Europa kommer vi att bättre kunna se trenderna i sekundär förflyttning inom Europa.

Vilka är dina tre rekommendationer för att utveckla migranternas bidrag - för Sverige, EU och för samhället i stort?

Med risk för det låter som en kliché tror jag att vi att i grunden måste börja med oss själva och tänka över hur vi ska anpassa oss till konstant förändrade samhällen (demografi, teknologi, infrastruktur, arbete, utbildning och så vidare). Med det i åtanke, samtidigt som vi fortsätter lugnt framåt, tror jag det behövs:

• En acceptans och vilja till kulturell förändring. Det gäller både EU:s länder och deras medborgare, liksom migranterna. Också att föra fram de positiva aspekterna av migration i medier och kommunikation.
• En förståelse för att mångfald inte är ett hot. Det kan vara en verklig tillgång och möjlighet.
• Ett erkännande av och bekräftelse på att migranter vill och kan bli en del av det samhälle i vilket de lever och att de bidrar till att det blomstrar.

Du kan läsa denna intervju på engelska som är det språk den skrevs på genom att klicka här: https://www.caritas.se/vara-engagemang/engagemang-i-sverige/mind/artiklar-och-intervjuer/