EU:s migrationspakt
Caritas Europa uttrycker oro över den potentiellt negativa påverkan på tusentals människors liv som kan bli verklighet när EU:s migrations- och asylpakt, som antogs av Europaparlamentet den 10 april, implementeras.
Flyktingläger i Grekland vid EU:s yttersta gräns.
Caritas Europa konstaterar att de nya reglerna kommer att kraftigt begränsa skyddstillgången för de människor som behöver skydd. I och med att pakten träder i kraft står det klart att EU har misslyckats att reformera det dysfunktionella Dublinsystemet som innebär att det EU-land dit en asylsökande först anländer ansvarar för dennes asylansökan. De nya reglerna förlitar sig i stället på en komplicerad solidaritetsmekanism där EU:s medlemsländer bokstavligen kan betala för att undvika att ta emot asylsökande, något som inte kommer att kompensera länderna som ligger vid EU:s yttre gräns för det ökade ansvaret som läggs på dem.
En ökad användning av snabba asylprocesser och återvändandeprocedurer i syfte att begränsa antalet asylsökande i EU:s gränsländer och förhindra "sekundär migration" är även de problematiska. De kommer att leda till omfattande interneringar av migranter och asylsökande, därav familjer och barn, alltför skyndsamma asylförfaranden, dåliga mottagningsförhållanden och hårt tryck på gränsländerna. Det nya screeningssystemet medför också risk för en ökning och legitimering av diskriminerande rasprofilering.
Den utökade användningen av begreppet "säkert tredje land" innebär att fler förväntas återvända till ett transitland, som till exempel Tunisien. Detta återspeglar den växande externaliseringstrenden som syftar till att överföra asylansvar till icke-EU-länder samt öka återvändanden. Ytterligare skäl till oro orsakas av att EU-länderna genom pakten ges möjlighet att i krislägen fördröja och försvåra tillgången till asylprocessen.
Medlemsländerna har nu två år på sig att förbereda implementeringen av pakten.
Caritas Europa uppmanar EU:s medlemsländer att göra allt som står i deras makt för att skapa värdiga mottagningsförhållanden med tillgång till adekvat medicinsk och juridisk hjälp samt låta icke-statliga organisationer få tillgång till personer som ansöker om asyl i gränsområdena. Vi kräver att man ser till att regelefterlevnaden övervakas noga och att eventuella felaktigheter och brott mot EU-lagen beivras av EU:s asylbyrå och Europeiska kommissionen.
Vi behöver skapa fler säkra migrationsvägar så att människor kan flytta, arbeta och bosätta sig på ett säkert och värdigt sätt i länder de kommer till. Utvidgningen av omplaceringsprogram, humanitära visum och familjeåterförening samt arbetskraftsmigration bör vara en del av lösningen.
I stället för att blint tro illusionen att det går och är önskvärt att blockera den mänsklig rörligheten i världen är det dags att erkänna migranters positiva och oumbärliga bidrag till Europas samhällen.
Inför valen till Europaparlamentet uppmanar vi våra kommande folkvalda att visa globalt ledarskap genom att främja ett mer välkomnande Europa fast förankrat i mänskliga rättigheter. Den oöverträffade solidariteten gentemot flyktingar från Ukraina visar vad EU kan göra när politisk vilja finns.
"Sedan 2014 har över 30 000 personer dött i Medelhavet. Vill vi att EU ska leva upp till sina värderingar måste det tragiska döendet få ett slut. Tillgång till rättvisa och värdiga asylförfaranden, mottagningsförhållanden i EU, liksom till säkra migrationsvägar, är en del av lösningen.”
Michael Landau, president för Caritas Europa
